martina

dagen är en torsdag, den femte augusti faktiskt. Toan är besökt för första gångne under en kväll i Palladiums kök som heter duga. Gladjen när alla bångar är gjorda och Thessan annonserar att sista beställningen i listan är på väg ut och väntetiden är normal och inte sjukt lång är U-N-D-E-R-B-A-R. 
Dock inget som slår åsynen av mina fina älskade päron utanför handikappsingången på Palladium. 
Dessa underbara föräldrar kom upp på kvällen för att umgås med mig min sista kväll som tonåring trots att jag slutade tio på kvällen och skulle börja åtta dagen efter. 
Helt underbart att umgås med dem, världens bästa föräldrar. 
Mamma hade med sig en himmelsk chokladkaka och vi drack turkisk ur vattenglas. 

Jag är så sjukt lyckligt lottad.